Saturday night live
Efter en lång men bra dag på jobbet stod jag i valet och kvalet i frågan huruvida jag skulle tillbringa kvällen på stan eller nerbäddad i soffan med värmekudden och några ballerinakex. Jag hade närpå bestämt mig för att faktiskt orka åka hem, duscha, göra mig fräsch och åka till stan för att möta upp Marina för ett glas eller två när mobilen ringde. Det var Mia från Lustjakt som ringde för att tala om att min godispåse kommit! Och med godispåse så menar jag min beställning från sexpartyt som jag hade för ett par veckor sedan :) Eftersom Mia och jag i princip bor grannar så tog jag vägen förbi och fastnade i hennes trappuppgång i nästan en timme pratandes om allt mellan himmel och jord. Vi hade ett jättetrevligt samtal om allt möjligt och jag fick passa på att busa lite med hennes energiska femåriga dotter som krävde uppmärksamhet varenda sekund. Bra övning, tänkte jag inför min kommande roll som faster.
Efter att ha pratat bort nästan en timme fick jag nästan lite ångest över hur mycket klockan hade hunnit bli så jag skyndade mig hemåt för att plöja igenom garderoben i jakt på något casual men ändå kul att ha på mig. Jag bytte om tre gånger och tredje gången gillt blev jag faktiskt nöjd. Eftersom klockan hade hunnit bli så mycket så tänkte jag att duschandet skulle få vänta tills imorgon så jag behövde i princip bara slänga på lite rouge och fixa håret. Det var ungefär där som jag helt tappade lusten och orken till att gå ut. Jag insåg ganska snart efter att ha försökt släppa ut min boll som jag haft hela dagen att håret aldrig skulle gå att redas ut. Det blev ett par försök till att försöka återskapa en söt liten boll men skadan var redan skedd. Håret var bara rufs och fluff och jag blev ståendes framför spegeln med borsten i handen i en evighet tills jag slutligen gav upp och insåg att jag nog är för trött för att göra stan trots allt.
Någon timme senare infinner jag mig här, nerbäddad i soffan med datorn i knäet och bara väntar på att dunkadet inifrån grannarna ska ta slut så att jag kan gå och lägga mig. Kärringvarning, jag vet! Men är man trött så är man och jag fyller ju trots allt tjugofem i år. Tjugofem.. Usch, nu fick jag ångest. Men på plussidan så har kärringen lyckats få ordning på hårburret vilket ger mig lite extra tid imorgon bitti innan det bär av mot jobbet och längre sovmorgon tackar man ju inte nej till! Särskilt inte när jag imorse råkade ställa klockan en timme för tidigt och dessutom nu när vi ställer fram klockan till sommartid. Och känner jag mig själv rätt så hade jag definitivt prioriterat bort hårborstandet imorgon för att få sova en stund längre, vilket hade inneburit ytterligare en arbetsdag med en boll på huvudet. Det håller ju inte, det hör ni ju själva.
Nu tystnade oljudet inifrån grannarna och i och med insåg jag att vi är mitt inne i earth hour. Ganska mysigt faktiskt när man ligger här och tittar ut på alla nersläckta hus. Det var nog ett klokt beslut av mig ändå att stanna hemma. Eller också försöker jag bara intala mig själv detta för att jag egentligen ville ha orken att åka till stan. Nu roterar det i huvudet igen.. Stan, soffa, stan, soffa, stan.. Stan? Äsch, nej jag orkar inte. Godnatt!
Efter att ha pratat bort nästan en timme fick jag nästan lite ångest över hur mycket klockan hade hunnit bli så jag skyndade mig hemåt för att plöja igenom garderoben i jakt på något casual men ändå kul att ha på mig. Jag bytte om tre gånger och tredje gången gillt blev jag faktiskt nöjd. Eftersom klockan hade hunnit bli så mycket så tänkte jag att duschandet skulle få vänta tills imorgon så jag behövde i princip bara slänga på lite rouge och fixa håret. Det var ungefär där som jag helt tappade lusten och orken till att gå ut. Jag insåg ganska snart efter att ha försökt släppa ut min boll som jag haft hela dagen att håret aldrig skulle gå att redas ut. Det blev ett par försök till att försöka återskapa en söt liten boll men skadan var redan skedd. Håret var bara rufs och fluff och jag blev ståendes framför spegeln med borsten i handen i en evighet tills jag slutligen gav upp och insåg att jag nog är för trött för att göra stan trots allt.
Någon timme senare infinner jag mig här, nerbäddad i soffan med datorn i knäet och bara väntar på att dunkadet inifrån grannarna ska ta slut så att jag kan gå och lägga mig. Kärringvarning, jag vet! Men är man trött så är man och jag fyller ju trots allt tjugofem i år. Tjugofem.. Usch, nu fick jag ångest. Men på plussidan så har kärringen lyckats få ordning på hårburret vilket ger mig lite extra tid imorgon bitti innan det bär av mot jobbet och längre sovmorgon tackar man ju inte nej till! Särskilt inte när jag imorse råkade ställa klockan en timme för tidigt och dessutom nu när vi ställer fram klockan till sommartid. Och känner jag mig själv rätt så hade jag definitivt prioriterat bort hårborstandet imorgon för att få sova en stund längre, vilket hade inneburit ytterligare en arbetsdag med en boll på huvudet. Det håller ju inte, det hör ni ju själva.
Nu tystnade oljudet inifrån grannarna och i och med insåg jag att vi är mitt inne i earth hour. Ganska mysigt faktiskt när man ligger här och tittar ut på alla nersläckta hus. Det var nog ett klokt beslut av mig ändå att stanna hemma. Eller också försöker jag bara intala mig själv detta för att jag egentligen ville ha orken att åka till stan. Nu roterar det i huvudet igen.. Stan, soffa, stan, soffa, stan.. Stan? Äsch, nej jag orkar inte. Godnatt!
Kommentarer
Trackback